Sitter och diskuterar med mitt ex. Att jag tränade mycket och att han kände att handbollen var mycket viktigare än honom.

Jag kan säga såhär, jag skulle ALDRIG sluta spela handboll för en killes skull. Handboll betyder så äckligt mycket för mig och det är en del av mig som man liksom får på köpet om man nu vill ha mig. Killen jag ska träffa ska acceptera att jag tränar mycket och spelar matcher. Han ska inte klaga på att jag tränar mycket och få mig att må dåligt över att jag tränar? Jag tycker fan det är bra att man har något i sitt liv som är ens eget liksom. Att man har något som man älskar så mycket.

Vill man ha mig så får man handboll på köpet! Bara acceptera det för i helvete.